Seminyak, 8 juli

Det blev inte många timmars sömn eftersom vi bestämde oss för att gå upp tidigt och "catch the day". Det blev frukost på hotellet och ett försök till att spendera någon timme vid poolen. På grund av stora mörka moln gick denna planen ganska mycket i stöpet men här finns inga sura miner för det. Vi drog istället ner till huvudgatan och roade oss med att fönstershoppa eftersom väskorna nätt och jämnt kan hålla ihop zipen. Efter ett tag hamnade vi på Earth Cafe där vi åt väääldigt god vegansk glass. Snarare en brownie som var på en pinne med lite kallt runt om. Lyckliga tog vi oss sen ner till stranden för att gå en försenad morgonpromenad. De mörka molnen hade blivit bortskrämda av blå himmel och strålande sol. Den enheten i kombination med väldigt mjuk sand gjorde att vår morgonpromenad snarare borde klassas som dagens benträningspass. 

Efter en timmes promenad var det dags att fylla på energidepåerna så vi tog en taxi tillbaka till Earth Café. Gäller att inte överanstränga sig eftersom det inte rimmar med semester. Okej, fult att ljuga, vi hade inte riktigt full koll på vart vi hade hamnat... Men väl framme på Earth cafe igen så njöt vi  av en stor Mediterranean platter med förrätt och nypressad juice. Något som ska tilläggas var att allt detta var gratis eftersom vi hittat 750 000 rupiah på marken. Vakten bara skakade på huvudet när vi visade vårt hittegods och sa åt oss att behålla det. 

Väldigt mätta och nöjda hamnade vi tillbaka på hotellet. Nu till den stora bomben. Sverige, jag kommer inte hem den 16 juli som många av er tror. Min biljett har hela tiden varit bokad till idag och vår taxi stod därför snällt och väntade på att ta oss till flygplatsen när vi kom tillbaka. På flygplatsen blev det kaffe, shopping och snacks i ett försök att göra sig av med alla överblivna pengar vi hade. Det blev även ett vi-ses-om-något-år till Nicole eftersom hon styrde kosan tillbaka till fantastiska Perth. Så, i skrivande stund sitter jag på ett skumpigt (!!!!) flygplan med nosen riktad på Europa, Sverige och Skåne. Nu mina vänner, nu har detta äventyret nått sitt slut och nu, kommer jag hem! 






Everyday, Indonesien | | En kommentar |
Upp